Hur hennes hjärna fungerar

De cyklade förbi IKSU, dimman låg tät över staden. Från skogen hördes ett avlägset ylande och från Idrottsarenan hördes släpande steg. De borde lyssnat på de andra. Man vistas inte utomhus när dimman ligger tät, men vem tro på sägnerna och lyckligt ovetandes om att denna cykelturen må vara deras sista cyklar de vidare genom skogsvägen på väg mot en ondska ingen sällan skådats. Ungefär en sån bild målades upp när jag och Liz cyklade hemåt efter hockeyn igår. Likt ett spöklandskap från värsta Spielberg filmen det är inte konstigt att fantasin flyter iväg, helst inte när miljöerna är som gjorda för en skräckfilm. Tidigare under dagen hade hon roat sig med att göra alla situationer till seriestrippar och redan nu önskar hon att hon skrivit ner idéerna för alla kreativ som flödar över henne nu är något hon skulle vilja ta vara på. Ett projekt till sommaren kanske? eller nej, då ska hon ju slava åt kommunen, ingen rast och ingen vila. När hon blir pansionär ska hon bara syssla med kreativa saker. I något varmt land. Om hon blir pansionär vill säga, hon måste ju överleva Zombiedalen på vägen från IKSU i 3,5 år till först. Zombiedalen ska förövrigt hennes debutroman heta, den hon skriver om hon blir pansionär!