Och det närmar sig.

I mobilen har jag en nedräknings app som just nu räknar ner tiden till min kära systers student.
I går understeg den tio och imorgon är det en vecka kvar tills jag ska stå där och försöka att hålla tillbaka tårarna när min lillasyster springer ut från Vasaskolan.
Dessutom innebär det att jag om fem dagar kommer sitta i Gävle vid den här tiden
om gud och SJ vill förstås och det känns nästan ännu mer orealistiskt än att min syster faktiskt tar studenten.
Hur ett läsår kan gå så fort är bortom min förståelse?
Det känns som igår när jag satte min fot i Umeå för första gången
och på darriga nolleben började mina juriststudier.
X antal kurslitteraturssidor, NJA fall och propositioner senare så har jag snart avverkat ett år på utbildningen
och det känns som att det bara kommer säga swisch innan man står där som nyexad jurist å undrar vad fan man ska göra nu. Om vi klarar oss igenom alla tentor och uppsatser, men det ska vi väl försöka göra.
Ikväll ska dysfunkfamiljen ta Paus i tentaplugget och ses å fika äppelpaj hemma hos Liz.
Jag å Liz har ju nästan setts för mycket på sistone men det ska bli trevligt att prata med pojkarna mer än fem minuter kring midnatt.
Dock har jag gått och gjort en klassisk Cecilia. Eftersom Liz gått å blivit ett snor och host monster lagom i tentaplugget så har jag fått hålla uppe vår träningsnarkomani själv och idag när jag pumpade på på bodypumppasset så small min ljumske. Bokstavligen. Mitt i andra benpasset i ett benböj small det till och nu är jag blå och har ont. So much för att jag kommer kunna träna hjärnet ända in i tentamen. men googlade lite å tydligen ska lätt jogging hjälpa så får testa mig på det de nästkommande dagarna.
Nej nu ska jag diska lite innan jag ska över till Liz.
Och alla Gävle bor vi synes på måndag!

Jag har tappat räkningen i tentaplugget

Jag och Liz har tentapluggat eller aa umgåtts så mycket att vi kommit till stadiet att vi börjat störa oss på småsaker. Jag smaskar som vi alla vet oerhört mycket när jag äter frukt och Liz rapar ohämmat. Men vi försöker jobba oss igenom det. Dessutom har vi hamnat i någon sorts synk där vi går om varandra och beter oss mer än någonsin som ett gift par. Hur ska vi överleva utan varandra i sommar? Här om dagen så sov jag dessutom kvar så vi umgås mer än någonsin det är ett under att vi inte slagit ihjäl varandra. Vi börjar bli lite oeffektiva men det beror nog mest på att vi känner att det mesta börjat fastna och även om man aldrig blir färdiglärd så finns det en gräns för hur mycket man orkar plugga. Så idag hade jag en Cecilia förmiddag, jag gymmade, sprang, simmade, bubblade bubbelpool och bastade så nu känner jag pigg igen. Dessutom har jag och Liz blivit med hund eller ja, Liz är dagmatte åt en liten engelsk bulldog Copy som går runt och grymtar när vi läser skvallerbloggar och som sover när vi pluggar, tror han hatar skuldebrevsrätten mer än mig! nej nu ska jag och Liz försöka göra liite nytta innan Neila kommer och pratar skit iaf.

Tentaplugg dag 3

Gårdagen var slitig, jag började nästan gråta när vi skulle köra igång med fastighetsrätten och jag tillsynes verkade ha glömt allt vad fel i fastighet innebär. Men efter att ha strukturerat upp det lite och ringt juridikakuten, ja Joel så kunde jag lugnt andas ut. Och även om inget fastnat kommer jag alltid minnas att

“Skillnaden mellan att vara kär och ha en crush är samma skillnader som mellan en garanti och en enuntiation. Att vara kär är en garanti medans en crush är mer av en enutiation. Men det fina med det hela är att det får samma rättsverkningar i slutändan" 

Så nu känns det lite bättre inför tentan, dessutom han jag och Liz gå igenom seminariumen i arbetsrätt, äta en ask vindruvor (även om jag åt typ 90 % av den) Vi hann även med att bli övertrötta, ligga i sängen, lyssna på Melissa Horn, prata om livet och få besök av Calle och Joel och inse att nog fan får man plats fyra personer i Liz säng även om Joel måste

"Ligga på delen av sängen som är mer utsmyckning än madrass, med halva arslet i skarven" 

Jag älskar verkligen mitt liv uppe i Umeå och även om jag ser framemot sommaren med alla äventyr de har att ge mig så vet jag att det kommer göra ont i hjärtat när jag 11 dagar ska krama om alla dysfunkfamiljemedlemmar och veta om att vi kanske inte kommer ses förrens i Augusti, hur ska jag överleva utan er?
Det är tur att jag och Liz bestämt att jag ska besöka henne i Skäve och kika på hästbebis i sommar och att jag ska ner på Stockholm-pride så jag kanske hinner träffa Joel och Jonas också innan hösten.

Nej nu får det vara nog med sentimentala inlägg för denna gång, Associationsrätten here we come!

Tentaplugg dag 2 - I Köprättens tecken

Hade det sista seminariumet idag, det känns skönt att kunna lägga allt fokus på tentaplugg nu. Jag och Liz åt lunch i solen på hennes balkong, hoppas vädret håller i sig så att man hinner få lite färg till sommaren. Sedan så tog vi tagelskjortan på och började gå igenom seminarium. Det gick riktigt bra ända tills vi rök ihop om något köprättsligt som jag inte ens minns, men Liz lyckades styra av den analkande katastrofen med att säga att. Vi släpper det här nu och fråga Joel sen. Joel är vårt juridiska orakel som sitter på svar på allting T2 har att erbjuda förutom föreningar eftersom han anser att det är djävulens påfund. Jag och Liz lyckades i alla fall ta oss igenom köprätten och konsumenträtten och allt sånt tjafs vi sysslade med i januari och imorgon ska vi jobba stenhårt hela dagen med fastighetsrätt, arbetsrätt och kanske lite immaterialrätt om vi har tur. Ikväll så bestämde vi i alla fall att vi ska ha pluggfrikväll och planera insparken. Dysfunkfamiljen har ju sin alldeles egna faddergrupp och nu ska vi försöka komma överens hur denna inspark ska gå till. Kan vara skönt att tänka på något annat i dessa tentaångest tider. Fick dessutom världens gulligaste meddelande från världens bästa syster på facebook och jag känner att jag nog allt har lite hemlängtan och är väldigt glad att jag strax är hemma och får krama om henne och Olivia igen. Sen ska det firas student, skrivas tenta, teteteteteentafestas och sen ska jag ner till Uppsala och göra den stan osäker. Men ensak i taget. Först tentaplugg i 13 dagar till. Men så fort det känns jobbigt så slänger jag upp Liz första sida i tentapärmen på näthinnan. Fortsätt simma, Fortsätt simma.

Tentaplugg dag 1

Solen skiner över Umeå och för första dagen på länge känner jag mig motiverad till att plugga. Jag har suttit med skuldebrev och annat tjafs som ni läsare inte kunde bry er mindre om. Det är lika tråkigt och krångligt som det låter men mitt i all dysterhet och ångest så sken det till. Ni vet i serier när en glödlampa tänds över karaktärers huvuden. Så kändes det idag. Allt bara föll på plats med Borgenärer och extingibla invändningar. Detta är vad man kan kalla ett ahaa, det är såååå det är moment! Har inte haft ett sådant av denna storlek sen jag på högstadiet förstod att man kunde vara kär i tjejer. Jag skuttade glatt in i köket och hämtade en apelsin. För apelsin är mina nya belöning, förra tentan körde jag på godis och chips men jag ska vara duktig och köra på frukt den här gången. Har idag ätit typ tre eller var det fyra apelsiner och ett stort äpple (dock en del av min lunch så räknas knappt) Kommer få i mig så mycket C-vitamin att jag hoppas att det kompenserar upp all D-vitamin brist som man får av att sitta instängd i korridorsrummet likt gollum medans solen strålar utanför. Men men, imorgon ska jag och Liz börja köra igenom seminarium och göra lathundar och hon skryter så glatt om sin soliga balkong så imorgon kanske blekansiktet Bylund kan får lite sol. I alla fall över lunchen. Om hon överlever det sista seminariumet vill säga. Bara det är en sport i sig. Men nej nu ska hon sova och hoppas på att hon är lika glad imorgon. Det måste vara alla apelsiner. Apelsiner gör en glad helt enkelt. Så måste det va!

Kulturnatta

Jag och Stina förpeppade hemma hos Liz tillsammans med Lantto och Jonas 

 Världens bästa Calle med sitt fantastiska band Royal Jester 

rockade och sedan festades det hela natten.

http://www.myspace.com/royaljestermetal 

Tips är att gå in å lyssna på Royal Jester

Bra skit helt enkelt

Och när Cecilia och Liz är trötta dagen efter så åker photoshop och pratbubblorna fram!

Tack alla för en fantastiskt fin partylördag! 

Nu blir det en intensivvecka med tentaplugg innan det blir mer party

med rockers nästa helg, för då ska vi vara med i brännbollsyran!

Godnatt!

Hur hennes hjärna fungerar

De cyklade förbi IKSU, dimman låg tät över staden. Från skogen hördes ett avlägset ylande och från Idrottsarenan hördes släpande steg. De borde lyssnat på de andra. Man vistas inte utomhus när dimman ligger tät, men vem tro på sägnerna och lyckligt ovetandes om att denna cykelturen må vara deras sista cyklar de vidare genom skogsvägen på väg mot en ondska ingen sällan skådats. Ungefär en sån bild målades upp när jag och Liz cyklade hemåt efter hockeyn igår. Likt ett spöklandskap från värsta Spielberg filmen det är inte konstigt att fantasin flyter iväg, helst inte när miljöerna är som gjorda för en skräckfilm. Tidigare under dagen hade hon roat sig med att göra alla situationer till seriestrippar och redan nu önskar hon att hon skrivit ner idéerna för alla kreativ som flödar över henne nu är något hon skulle vilja ta vara på. Ett projekt till sommaren kanske? eller nej, då ska hon ju slava åt kommunen, ingen rast och ingen vila. När hon blir pansionär ska hon bara syssla med kreativa saker. I något varmt land. Om hon blir pansionär vill säga, hon måste ju överleva Zombiedalen på vägen från IKSU i 3,5 år till först. Zombiedalen ska förövrigt hennes debutroman heta, den hon skriver om hon blir pansionär!

RFSL

Idag har jag varit på kurs, colour of love med Aleks och alla fina RFSLare och SFQare. Vi har lärt oss om det lilla viruset kondylom, mer saker om kukar än jag någonsin trott existerade och en del nyheter om fittor också. I RFSL är det alltid högt och tag och heteronormen lyser med sin frånvaro. Jag och Tomas fnissar som småflickor i högstadiet när vi ska försöka få kondomerna på plats på träkuken. Tack alla för en fantastisk kurs och ala skratt!

Nu sitter jag hemma hos Joel. De andra väntar på att hockeyn ska börja, vi är ju tydligen i kvartsfinal... Jag har godis, ända anledningen till att jag är här är för att jag är prat och dysfunkmyssugen. och tydligen var hockeyn "part of the deal" om man ville få sig lite familjemys idag. Så det är bara att stå ut.

Och imorgon är det äntligen fredag och jag ska få sova läääänge! Nej nu kom Liz och Calle tebaka så nu bör en vara social igen!

Tentaplugget kallar!

Imorgon är det röd dag.
Kristus for upp till himmelen igen
och nu 2 000 år senare så är vi lediga i Maj.
Eller ja, typ ALLA förutom universitetsstudenterna är lediga.
Ledighet existerar inte när det är 23 dagar kvar tills tentamen
Man har ständigt något som måste pysslas med, läsas på, repetera eller diskutera.
Men imorgon så ska jag på kurs så då får juridiken lägga sig lite åt sidan för Colour of Love
Ska bli kul med lite sån utbildning, det var länge sen. Dessutom så är det IDAHO, international day against homofobia så det blir en heldag utanför heteronormen. Ska bli kul å få träffas och diskutera HBTQ grejer, känns som det enda en diskuterar nu är juridik.

Till och med det i vår vardag som inte är juridik blir juridik för juridik går att applicera på allt. Tror ni mig inte? Calle och Joel är the masters of att få in juridiska termer i både tid och otid. De har till och med lyckats göra matlagning juridisk, ja när de inte citerar småstadsliv (Dysfunkfamiljens nya favoritserie) eller Pistvakt.

Känner på mig att jag skulle kunna skriva i en evighet idag men tentaplugget kallar och den här tiden är stressig som den är utan fyndiga blogginlägg. Så i en knapp månad framöver så gäller bloggbannern, det lär komma arga utrop och frustrationer i bloggen även under denna tid. Men sätt inte förväntningarna för högt. Jag har som sagt tentamen om 23 dagar...

STORM

I morse drömde jag att vi blev invaderade av Aliens, Mars Attack style. Jag slog upp ögonen i panik, hyperventilerandes och insåg att Aliens ljudet bara var sopbilens tjut och oväsen i kombination med den piskande vinden. Ändock var jag tvungen att smyga fram till fönstret och kika ut genom persiennerna för att vara på det säkra med att dessa gröna varelser inte höll på att ta över hela planeten. Hur man känner sig dum en måndagsmorgon...
På vägen hem från skolan så började jag nästan ångra att jorden inte blivit attackerad Aliens för motvinden i IKSU-backen var inte av denna värld och med regnet piskande i ansiktet. Jag ångrade hårt beslutet att inte ta regnbyxor och gummistövlar på morgonen eftersom. Jag som vanligt tror att jag är hobbymeterolog, likt min far och typ sticker ut ett finger genom fönstret muttrar och säger till mig själv, Det spricker nog upp framåt eftermiddagen. Goddag yxskaft säger jag bara.
När jag väl hemma lyckades tråkla mig ur mina jeans som nu satt som fastlimmade korvskinn kring benen och hoppat i mjukisbyxor så gjorde jag en redig knegarlunch som Joel så fint skulle uttryckt det. Choritzo med Råstektpotatis (ja mamma jag var tvungen att googla hur man gör det, det finns filmer på youtube för allt these days) Det blev dessutom ätligt och till och med riktigt gott.
Liz kom förbi lagom tills mitt paltkoma började släppa och släpade iväg mig till IKSU där jag fick äta upp att jag sagt. citat från Facebook "jag ska ha så mycket träningsvärk att jag måste krypa till köket för att göra frukost imorgon" Kvinnan som höll i passet var i äkta hurtbullestil en plåga vars favoritord var tyngre, lägre och tro inte ni är klara än, NU KÖR VI! När hon efter århundradets jobbigaste triceps pass (eftersom smartskallarna Höglund och Bylund körde armar igår och redan hade träningsvärk på förhand) så hör man hurtigmonstret säga och nu ska vi köra biceps och efter den här låten har vi kört hälften av alla repetitioner. 400!!! stycken så då är det bara 400!!! kvar! Jag besinnade mig själv ifrån att gå fram och trycka ner skivkstången i halsen på henne och försökte fokusera på "Beachbody 2012" och hur långt jag kommer slå på golfbanan med mina nyfunna armmuskler! 350 repetitioner senare så var det dags för den sista plågan i detta helvetespass, ARMHÄVNINGAR, för nej, det räcker tydligen inte att köra bänkpress, triceps och bicepscurl tills armarna skakar som benen på en chihuahua i december nej, lite armhävningar kan ju inte skada! Kvinnan gormar något om minst tre på tå och envis som jag är så kämpar jag mig igenom tre stycken halvdanna tåarmhävningar innan jag avslutar de sista 15 på knä och ramlar pladask på mage och dör lite. Hinner bara tänka, lite streching på det här vore ju trevligt, när paniken i mina ögon växer då hurtigmonstret gormar. Och nu är det BARA magen kvar. Jag visste att jag hade glömt något, inte kan magen få lämnas orörd av hurtigmonstret. Det var ju inte heller så att jag och Liz puschade lite mage igår och att jag dessutom puschade plankan i 2 minuter + 1 min + 1 min + 1.30 min plus en massa sit-ups. Om man redan har brännande träningsvärk i magen så är det svårt att veta när den nya värken tar vid och var den gamla slutar men någonstans i den sista nu kör vi plankan på tår och händer och sparkar snett så trodde jag på riktigt att jag skulle självantända och dysfunkfamiljen skulle få bevis för sina teorier om att detta faktiskt går utan att ha druckit typ Etanol och sedan svalt brinnande tändstickor. 796, 797, 798, 799, 800. Jag rullar över på rygg efter att ha fallit på magen, chippar efter luft, och tänker. Hur ska jag orka till ICA? För jo självfallet ska jag å Liz ut i Alienstormen och iväg till ICA för efter det här passet förtjänar jag frukt och te och ingetdera har jag hemma. Vi överlevde ICA turen utan att blåsa bort även om det var nära i IKSU backen. Och nu sitter jag här och varje bokstav känns i triceps när jag skriver. Nu ska jag invänta Jonas och äta en välförtjänt middag innan jag tar tag i tentaplugget för vila det kan man göra när likmasken går treskift genom kroppen din. Som vi så fint brukar säga i min älskade Dysfunkfamilj!

Jöns

Jag ligger i min soffa och kikar ut genom fönstret, solen är sakta på väg ner över Umeå. Det är så ljust nu att man inte kan vara annat än lycklig. Helst inte dagar som denna när solen har skinit över staden och jag har cyklat och känt lukten av asfalt. Idag har jag suttit instängd på biblioteket, tentan närmar sig och ångesten hos oss jurister börjar nå nya höjder. Själv är jag mest orolig att något ska strula till sig med det faktum att jag ska skriva tentan i Gävle. Men det ska väl lösa sig till slut det med, ska gå och prata med dem på instutionen någon dag och höra om det är något särskilt jag måste tänka på. I övrigt så längtar jag till sommaren, att få spela golf ska bli så sinnessjukt kul och jag hoppas att all den här träningsnarkomanin jag pysslar med här uppe ger utslag på banan. Vad mer finns det att säga jag fullkomligt älskar mitt nya rum, så sjukt mysigt och fint och korridoren är jättefin. I skrivande stund ligger jag i soffan och lyssnar på spotify. Vila är det viktigaste i tentaperioder, tror det står någonstans i lagboken? eller var det bibeln? I vilket fall som helst har jag stadgat att kent helt klart är den bästa tentaplugg musiken. Helst 999 som jag nog lyssnat på minst 10 gånger idag när jag suttit och sammanställt Standardavtalsrätt. Imorgon så blir det köp och konsumenträtt. Ska försöka jobba på bra i veckan så jag känner att jag kan ta helg iaf. det känns som att det behövs efter att ha pluggat massor i veckorna. Förstår inte de som orkar plugga dygnet runt och hela veckorna, skulle bli tokig för mindre. Nej i helgen ska jag ta det lugnt och bara vara, kanske baka lite bröd och göra en god soppa. Det får nog blir lördagsprojektet tillsammans med att förstå sig på den nya tvättstugan. Nej nu har jag jönsat tillräckligt länge om ingenting vettigt Men hellre ett ovettigt inlägg än inget alls right?

Träning och Filmmys

När jag vaknade i morse så snöade det.

Rättelse, det kräksnöade

Jag sträckte mig efter mobilen bakom nacken och kom på att.

Just ja, vi tränade armar igår på gymmet.

Lyckades med mina stela armar i alla fall knåpa iväg ett sms till Liz om att vi borde trotsa skitvädret och dra till IKSU som planerat. Jo jag har nog dödslängtan som med min träningsvärk tog mig till gymmet. Väl på plats sprang jag (mitt nya beroende) och körde mage och rygg. Allt för att med gott samvete krypa ner i bubbelpoolen. Där det dock pågick dagis verksamhet. Tycker att det borde vara lag på att inga barn under 10 får vistas i bubblet. Liz klagade inte, kan ju mer berott på de fem hunkarna som kom förbi och trängdes med oss och kidzen. Vi tog en norrländsk bastu på det och begav oss sedan ut i regnet. Insåg snabbt att det där med att duscha var onödigt. Hade ju bara kunnat slängt i lite schampo i håret medans jag cyklade till ICA så hade den biffen varit avklarad. Blöta som katter med ben som spagetti så släpade vi oss upp till lägenheten och dog lite i min soffa med scones och målet att ha ett terminatormaraton. Sagt och gjort vi började kötta klychiga repliker och charmiga 80 tals specialeffekter och mitt i Hastala Vistandet kom Joel och Calle förbi och åt spontan matlådemiddag ihop med oss. Det finns inget bättre än att ligga och mysa i soffan och prata skit med pojkarna, trots att Joel stinker snus... Dessutom så spelade Calle lite på Edward (ja gitarren har ett namn) vilket är bra då jag är dålig på att spela på han nu förtiden, dessutom tror jag att den blir glad över att spela något annat än Kent och Coldplay... Pojkarna skulle vidare på bio så jag och Liz kunde fortsätta vårt fantastiska maraton ihop med ost och kex! Vi ställde upp min bricka i sängen och satt och mös så nu ser min säng ut som om tre treåringar matat änder med smulor i sängen. Lär ju bli spännande å se om det går å sova utan att bädda om sängen. Hann även smsa med Dresch och jag håller tummarna för att allt går superbra imorgon på predikan! I belive in u. 

Men nu ska jag krypa till kojs och drömma om Sara Connor i Terminator 2. 

Hasta la Vista... Baby!

Fotobloggen

Välkommen in! 

Den vackra varelsen i sängen ingår i rummet. 

Hoppas ni kommer trivas!

P.s... det är fritt fram att spela på gitarren!

D.s

Flytt nummer fyra

Varför gör hon så här mot sig själv?
Det jobbigaste som finns är ju att packa ihop sitt liv
transportera det.
och sen packa upp det igen.
I två dagar har hon nu slitit och nu sitter hon äntligen i sin säng/soffa och känner att det nog ändå var värt det denna gången. Ett mycket större förråd resulterade i färre möbler och helt plötsligt ett riktigt luftigt rum. trots alla hennes hyllor och byråer. Desutom har hon fått upp James Dean på väggen den här gången. Fantastiskt snyggt. Det ändå som kan klagas på är väl att hennes internet har begränsad täckning. Men det är ju tekniskt sett uppsagt t.o.m. i Juni så det är ju bara en månad av att se till att sitta i sängen när man surfar. Det överlever hon nog. Just nu är hon så trött att hon ser stjärnor och vill helst av allt sova i ett dygn.
Men hon ska försöka släpa in sig själv i duschen och göra lite middag, för delar av dysfunkfamiljen ska komma på besök och se hur allt blev sen de lämnat mig med alla kartonger. För utan mina underbara biff-grabbar så hade jag nog varit ännu tröttare. Helt fantastiskt tacksam över att ni lyft mina tunga saker utan att höja på ögonbrynen. Allt gymande kanske gett resultat hos er iaf.
Bilder på det fantastiska nya rummet kommer så fort jag återfått styrfart och lite vilja.
Men ni fick ett blogginlägg i alla fall.