3 december 2010

Har ett projekt

Jag skriver en årskrönika. En semifiction om vad som hände efter gymnasiet. Vad som gick snett vad som gick rätt. Och det som ingen förväntade sig.

Inledningen

Jag skulle vilja vara en sån där som hånglar upp folk. Som på film. En sån som bara går fram till kvinnan jag gillar, sätter handen under hennes haka och kysser henne djupt. En sån som spontant drar ner alla saker ifrån ett skrivbord för att ha sex på det eller som när hon ska gå vänder sig om trycker upp henne mot väggen kysser henne och bär upp henne en trappa för att sedan ha sex med henne på golvet framför den öppna spisen. Mina kompisar hävdar att sånt bara händer på film. Men jag har bestämt mig. Jag ska bli en sån kvinna, en superflata med rätt att hångla upp kvinnor. Vad har jag att förlora? Jag har testat det här med förhållanden, det gick åt skogen. Att vara player kanske är min grej. Vara lite macho om man ska vara heteronormativ. Problemet är att allt detta verkar så bra i teorin. Om det var lika lätt att förföra kvinnor som att skriva förföriska texter så skulle jag vara rena rama Don Juan de Marco.


Men för att ge er en bild av läget så måste vi gå tillbaka till Maj 2010. En månad kvar till studenten.

Alla mina vänner gnäller. Tussen och Skitstöveln är på och av och det skadar henne mer än vad det gynnar någon. Bex är i färd och ska dumpa svärmorsdrömmen efter tre år i happily ever after land. Varför är det ingen som riktigt vet. De har växt ifrån varandra, tror vi. Vad Klacken gör en förbannat bra fråga. Hon pratar bara om feminism och om att män är djur numera. Värre manshatare än mig har hon blivit och då är hon inte ens flata. Porre är Porre, allmänt deppig och eländig men han överlever. Jag då? Agnes Cecilia, ingen sällsam historia här inte. Den ända som inte haft ett förhållande på över ett halv år. Inte ens ett ragg. Börjar bli lite trött på det men har hoppet uppe inför sommarens pridefestival och höstens flytt till Stockholm. Börjar fundera över om Australiensiskan från Sandviken kastat en wodooförbannelse över mig när jag dumpade henne över att hon skulle byta kontinet. Men till och med hon har ju en ny så då kan jag tycka att sådant borde brytas. Men jag är i och för sig ingen expert på Wodoo. Den nya bruden ser för övrigt ut som mig, fast från Australien. Vilket är läskigt men bra för mitt ego.

3 kommentarer:

  1. Agnes Cecilia har nu ett manus klappat och klart för den, en aningen bländande och plastikopererade sopavärlden. Klirr i kassan!!En rivstart i manusförfattarkarriären! Woohoo!!!

    SvaraRadera
  2. jag vet! :D Jag kommer ås få brudar som manusförfattare ;)

    SvaraRadera
  3. Härlig inledning! Vi väntar spänt på fortsättningen!

    SvaraRadera