Klacken och Jag

Hur länge har jag känt den underbara Klacken?

fröknarna bevandrade samma dagis för en 18 år sedan

Men det var först när verkligheten

Ja skolan.

Kom in i bilden som vi lärde känna varandra.

Då tyckte jag att Klacken var en olydlig snorunge

Som rymde från skolan hela tiden och var lite småkaxig.

Själv var jag sån att om man slog upp ordet

nörd

i Svenska akademins ordlista så kom det upp en bild på mig.
Jag tyckte bäst om att skriva berättelser

Och nörda in mig på saker

Dinosaurier

Egypten

Sagan om Ringen

you get the point.

Men på något sätt hängde vi ändå med samma människor

och till högstadiet så var hon en av de tre som jag ville ha med mig till högstadiet.

Inte för att vi umgicks

utan för att fröken sa att jag inte bara kunde välja Rebecka.

På högstadiet hamnade vi i samma gäng på fyra tjejer.

Och Klacken blev ofrivilligt ihoptvingad med nörden Sillen.

Hon gav mig inblick i vad som var snyggt att ha på sig

Och jag gav henne inblick i vad matematik är

Efter att ha stötts och blötts i fyra år

Så gick vi skilda vägar

Men eftersom Klacken och Rebecka fortsatte spåren i samma klass

Hölls kontakten även under de tre åren

Och under det sista av dessa tre utvecklades Sillens och Klackens

kamratskap till vänskap

Vilket övergick till någon sorts stödgrupp i höstas

När Klacken satt i Lampeland i Norge och ville hem

Och jag satt i Stockholm och oxå ville hem.

Nu är Klacken sen en tid tillbaka i Gävle

Och mitt liv i Stockholm är trivsamt och bra.

Men jag hade inte överlevt hösten utan henne.

Och denna helg har det nostalgitrippats

Cyklats och fnittrats

och vi har även insett en sorglig sak

Till hösten

Finns en stor risk

Att Sillen kommer bo i Umeå

och Klacken i Malmö

det är ca 120 mil

Jag kollade på Eniro.

Så även om Klacken hatar Marit Bergman

tänker jag avsluta med ett citat av sångerskan.

"Whereever you go,

I hope that you know,

that I'm at your command!

'cause I will always be your soldier"

Nog med hyllande för idag.

Nu äter vi.