Utflyttningsfest

Eftersom jag inte tycker om att analysera så tänker jag ignorera att det här är sista lördagskvällen framför datorn i min säng i mitt hus på ett ganska bra tag. Jag tänker ignorera att människorna som fyllde upp huset igår inte kommer att ses på veckor eller månader.
Självfallet ignorerar jag att Malin och Tessan inte kommer vara 500 m bort, Pontus på andra sidan stan eller att man bara måste sätta sig på cykeln och trampa genom skogen för att komma till Rebecka.

Igår så partades det med gamla vänner, nygamla vänner och de allra nyaste tillskotten till vänskapskretsen. Det dracks, kramades och diskuterades vilka som är snyggast, rödhåriga, blonda eller brunetter. Många vänner jag inte sett på hela sommaren kom och förgyllde kvällen. Och utan att låta alltför blödig så är det med sorg jag säger att jag lämnar er för nya äventyr i huvudstaden.

Men frukta ej, även om Stockholmarna verkar tro att Gävle är 100 mil bort så är det bara två timmar Gävle - Stockholm - Segeltorp... Och jag hoppas ni tittar förbi för att se hur jag har det. Jag lovar att ni slipper äta min hemlagade mat och att det finns toast för den som är hungrig!

So adios amigos, för att citera Marit Bergman för om en vecka drar jag. Och den veckan kommer spenderas med att packa lådor, städa och övningsköra. Men om någon vill ses en sista gång innan jag drar så ska nog det gå bra, bara att slå en signal.

(and do I normally doesn't do this) Kram Cecilia