7 november 2012

Förlåt för att jag tycker om godis Katrin!

Det härm ed att bara gå in på Facebook föt att kika vad mamma haft för sig när man egentligen har massor att göra är i allmänhet en mycket dålig idé men nu är jag för upprörd för att inte skriva något om detta. har blivit inbjuden till ett evenemang som handlar om att bojkotta någon supersmal stockholmsbloggerska som uttryckt sig oerhört dumt. Dum som jag var så gick jag in å läste vad kvinnan skrivit, (läs på egen risk) för lite upprörd är bara förnamnet.
 http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=28711&beid=2272998
Här skriver Katrin om att det inte är okej att vara mullig, att det inte är okej för SATS att göra reklam för träning genom att använda en "mullig" modell som svettig står å säger att hon tränat i 13 år. Nej för det är ju bara "smala" människor som har rätt att träna? I Katrins inlägg fortsätter hon att raljera om tjejer som går ner i vikt till 70 kg när de istället borde gå ner till 55 etc etc. Och jag blir bara trött less och arg.
Jag är 183 cm lång och väger ca 80 -83 kg beroende på hur mycket jag ätit/skitit den senaste veckan. Och ja jag sa hur mycket jag vägde, för jag är stolt över min vikt. Jag gick ner ca 10 kg för två år sedan när jag bodde i Stockholm och vägde som minst 77 kg. Men sen fick det räcka kände jag, för jag gillar godis. Det erkänner jag, allt som är sött sliskigt salt glassigt etc allt går ner i den lilla magen hur lätt som helst. Självfallet låter jag det inte gå till överdrift men någon gång i veckan tycker jag om att lyxa, jag tycker om att inte alltid tänka vad jag stoppar i munnen, inte känna ångest för att jag är förkyld och inte orkar träna. Och jag har som resultat av detta en kropp som enligt Katrin garanterat räknas som "mullig" Men det är okej Katrin du kan få tycka det, för jag vet och tycker själv att jag är sjukt jäkla snygg för det har min mamma lärt mig!
Hon som alltid sagt att alla människor är vackra och som alltid sagt att det är snyggt med långa flickor. Förlåt Katrin men jag känner mig inte särskilt mullig och ja jag tänker äta godis på lördag, kanske till och med lite fredagsmyschips på fredagen. För jag tycker om det och jag tycker att min mysmage och dubbelhakan som syns när korta människor tar kort på mig är hyffsat charmiga, det är då åtminstone inget jag tänker lägga massor med energi på. Och jag tänker fortsätta gymma och käka pizza för träning är så mycket mer än att leva upp till något ideal som få människor kan leva upp till och fortfarande leva sunt. Det är klart att man ska vara smal om man vill det eller om man inte kan rå för det, men lilla smala du, låt oss vara lite "mulliga" vad lider du av det? Blir du också sugen på att ta en kaka till då? eller vad är det för förfärlig norm vi bryter som gör att du ser rött? Testa att äta en kaka till å se att folk faktiskt tycker om dig ändå, att det går att älska och bli älskad oavsett om man ser ut som modellerna på H&M eller om man har 5/10/50 kg mer än dem? Låt oss få vara lite mulliga, det är inte så att vi lider av det, inte jag i alla fall och låt oss få träna och göra reklam för det. För träning handlar som modellen i reklamen sa om kärlek, kärlek till att röra på sig, skaffa bättre kondition, bli starkare även fast man inte jobbar på en Beach 2013 kropp. Låt oss få vara nöjda och stöd inte normen som redan finns bland oss ungdomar i samhället att din kropp inte duger låt oss få njuta av livet istället och få ta den där extra kakan utan att må dåligt eller känna att jag inte duger till.
Som avslutning vill jag tacka SATS som gör en sådan här reklam, riktigt bra! Skulle definitivt få mig att vilja träna eftersom jag känner mer igen mig med henne än med något spagettisnöre med smäckra muskler. Keep up the good work!

1 kommentar: