26 augusti 2012

Det går att ta på

Om en vecka så kör insparken igång
Vi ska faddra åt nollor i två veckor i någon sorts alkoholdimma
Jag är mycket taggad.
Egentligen.
Men idag är hon nervös för sin älskade Cecilias skull
som är på sin antagning för att bli präst.
Jag har peppat upp henne med 10 fina brev som gör att hon förhoppningsvis överlever helgen och kommer hem till mig på tisdag så jag får pussa på henne i fyra dagar innan det bär av norrut igen.
Som jag kommer sakna henne
Men inspark för mig och en Kroatien resa för henne gör att tiden kommer flyga fram.
Det har jag bestämt.
Förövrigt så ska det bli riktigt roligt med inspark.
Minns hur legendarisk vår var och hur fort de två veckorna gick.
Dessutom så blir det ännu bättre i år eftersom min fina Dysfunk ska vara
Fadderfamilj åt några fina adoptivnollor.
Vi ska umgås, festa å leka.
Ja de kommer antagligen bli förstörda för livet.
Men jag hoppas de kommer få det roligt.
För det är något särskilt med inspark en känsla som inte existerar någon annanstans.
Men först ska jag nervositera av mig
Bli frisk för jag har ju dagarna i ära dragit på mig något skit i halsen/jagmårilla/harfeber historia
Pussa på min vackraste och gråta floder över att skiljas från henne.
Men det kommer bli en bra höst
Jag saknar faktiskt Umeå
Eller ja jag saknar min säng och att plugga.
Så det kommer bli en bra höst.
Det har jag bestämt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar