Hatade
Stockholm
Nu sitter jag här i Segeltorpet
Den ser inte längre ut som den en gång gjorde
Allt det hemtrevliga är borta.
Kvar finns bara en säng och en soffa som aldrig bott här
Medans en vind blåser ett sus längs korridoren en sista gång för alla studenter i Gävle
Så blåser ett stilla sus genom ventilationssystemet i kyrkan som så många gånger förr
Imorgon är det ett år sedan hon tog studenten
Idag har hon varit i Segeltorp i
290 dagar
Hon har lärt sig att hon får hemlängtan
att hon hatar tunnelbanan
Att hon älskar queervärlden
att hon hatar att bo själv
att hon älskar att bo i en kyrka
att hon hatar kyrklockan
att hon älskar morgonmässan
Och en hel del om sig själv
Jag har lärt mig att laga mat
jag har lagat äcklig mat
jag har haft sönder formar
jag har dejtat
varit småkär
varit arg
ledsen
och allt däremellan
Jag har lärt känna världens bästa volontärer och skaffat mig vänner för livet
Jag har lärt mig att teckna snuskigheter
och att teckna
Jag vill bli en viking-Pingvin med en bazooka
Bara för att det var så kul när tolken tolkade det.
Jag har konfirmerat min femte konfirmandgrupp
Skrivit en halv roman som aldrig kommer att få läsas för att den är så vulgär
Jag har sett en hel del TV-serier
Men levt 290 dagar utan Tv
Med den enda reaktionen att jag inte
vet någonting om vilka reklamer som går på tv
missat big brother hypen
och lyssnat en hel del på Christer i P3
För någonstans måste man få reda på vad som händer i världen.
Jag har haft ångest över
livet
kärlek
framtid
livet
ja det gick runt lite där på slutet
Jag har lärt mig att äta vegetariskt
och uppskatta det
Överlevt året på havregryns gröt och kikärtor
dock inte ihop.
Nu börjar det bli lite långt så jag avrundar med att säga att det har varit det bästa och det värsta året i mitt liv. En emotionell berg och dalbana som jag verkar ha tagit mig ur med livet i behåll. Man ska inte ångra något här i livet och jag gjorde det bästa jag kunde. Och det är tur att det är så mycket lättare att komma ihåg kvällar som jag somnade lycklig bredvid hen, än de där jag grät mig till sömns och vägrade att ringa hem för att jag antog att om mamma hörde mig skulle hon suttit i bilen sekunden efter, redo att hämta hem mig.
En ny epok i mitt liv kommer börja snart
Där jag inte är volontären i Segeltorp
Det är läskigt men mest är jag bara nyfiken.
Cause god works in mysterious ways.
Amen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar